Hur mår han?

Vid skolan, i Sumpan när jag skulle hämta tjejerna, såg jag den här lille killen.

Hur tror ni han mår i det nya landet?

Vad har han för tankar? 

Varför står han där?

Bryr vi oss?

När jag kom släpande  på min tunga resväska uppför trapporna vid Centralen, vem avbröt sitt rökande och hjälpte mig upp med väskan?

Jo, en nysvenska ung killle! Ingen annan!

I fredags hade Saga en klasskamrat med sig hem. Dalida. En sån förtjusande liten tjej från Iran. 

Det var så konstigt. Jag blev så snäll AV henne. Hon hade en utstrålning, som jag tror, en ängel har. 

Som en liten vuxen var hon. Hon åt så fint med kniv o gaffel ( till skillnad mot mina barnbarn ) tackade för maten, bar bort sin tallrik. Dessutom var hon vacker. 

Kände att jag ville säga det till henne - så det gjorde jag. 

Senare på kvällen pratade vi om henne. Jag berättade för tjejerna hur jag kände för Dalida. 

Konstigt, sa Saga, Dalida sa att jag hade en sån snäll mormor. 

Det var som bomull i mitt hjärta. För.........ha ha..... jag är ju inte alltid snäll.